Jessica möter: Ligna Energy

Published On: 2022-02-176 min read

Jordens förnyelsebara resurser förser allt fler med energi. Kanske har du solceller på taket, eller får ström från ett vindkraftverk? Eftersom solen inte alltid lyser och vinden blåser när den vill, krävs nya hållbara sätt att lagra energin. Ligna Energy har hittat lösningen i en annan förnyelsebar resurs, företaget omvandlar nämligen skogens restmaterial till batterier.

Jag får en notis i Teams ”Peter Ringstad väntar i lobbyn”. Jag accepterar. Peter, som är VD för Ligna Energy, är en av de som får vara med på resan när skog blir till batterier. Frågorna som snurrar i mitt huvud är många, så vi tar det från början.

Ligna föddes som ett resultat av nästan 10 års forskning vid LOE (Laboratoriet för Organisk Elektronik) på Campus Norrköping, Linköpings universitet. Peter berättar engagerat om tre professorer som gick samman med erfarna entreprenörer och formade ett bolag med uppdraget att göra hållbara batterier av en unik materialkemi.

– Drivkraften till födelsen var att produktifiera en teknologi som kan göra skillnad när det gäller lagring av energi på en planet och jord som skriker efter energilagringslösningar som är hållbara och skalbara.

När jag frågar vad det var som lockade Peter att följa med på resan, visar det sig att han delar denna drivkraft med bolaget.

– Efter över 20 år i storbolag, kopplat till energisektor och energisystem, ville jag göra något helt annat bolagsstrukturmässigt och lockades av möjligheten att jobba med hållbar energilagring eftersom man inser att det kommer vara ett måste för att rädda planeten. Finns det dessutom en grön teknologi för detta är det svårt att inte intresseras.

Idag har Ligna fyra heltidsanställda, men i praktiken menar Peter att teamet snarare är ett tiotal då samarbetet med styrelsen och forskare är tätt. Faktum är att samarbetet med forskningen på Campus Norrköping är så nära att man valt att ha en större del av sina kontorsplatser där.

Hur omvandlar man skogens restmaterial till batterier?

Att Peter är entusiastisk över tekniken går inte att missta. När vi skiftar fokus från Lignas framväxt till den faktiska produkten tar det inte lång tid innan han håller en prototyp i handen. Den ser inte ut som de vanliga AA-batterier de flesta av oss konsumerar, utan som en tunn plastbit. Men man ska inte låta sig luras, Lignas batteri skulle kunna se ut som vilket AA-batteri som helst.

– Det finns ett antal olika så kallade vanliga batterier, men de flesta man använder som konsument har ett metallskal som ser likadant ut oavsett vad batteriet innehåller. Våra batterier skulle kunna ha samma exteriör, men innehållet innanför skalet är väsensskilt beroende på om det är ett litiumbatteri, ett alkaliskt batteri eller om det är ett Ligna batteri.

Lignas batteri, som också fått smeknamnet träbatteri, tillverkas i hög grad med råvaran lignin som är ett restmaterial från skogsindustrin.

– Ungefär 30 procent av en trädstam är egentligen inte material som man har någon större nytta av när man gör pappersprodukter. Därför separerar man ut ligninet och eldar upp som biobränsle. Vi kan i stället använda ligninet för att göra en produkt, som i sin tur kan eldas upp som biobränsle. På så sätt har vi ökat värdet av en restprodukt.

Förenklat förklarar Peter att Lignas batteri i grunden består av ett plastmaterial med en tunn metallfilm. Ligninet adderas i en beläggningsprocess, och har förmågan att lagra och avge elektricitet.

Peter och Lignas träbatteri. Foto: Ligna Energy.

Vart kan batterierna användas och vilka är fördelarna?

Digitaliseringen har gett upphov till en mängd prylar som kopplas till internet, och som kan samla och utbyta data. Visionen för batteriets nuvarande format är att det ska användas för att driva sensorer i sådana uppkopplade enheter. Peter framhåller smarta byggnader som en given volymmarknad, där man exempelvis vill effektivisera energianvändning. I kombination med en skördare av inomhusljus kan Lignas batteri bli en evighetsmaskin som trådlöst driver den enhet som behöver energi i upp till 10 år.

– Det blir en power-enhet som skördar energi och laddar batteriet. Strömmen från batteriet används sedan för att samla in data eller skicka en signal. Kombinationen ersätter primärbatterier som man behöver byta med jämna mellanrum.

När vi pratar om fördelarna med tekniken blir det tydligt att de är många, men Peter lägger särskild vikt vid två aspekter: säkerhet och hållbarhet. Kanske är det inte så konstigt om vi närmar oss en framtid där miljontals sensorer och andra elektroniska komponenter blir en del av vår vardag?

– En stor mängd små objekt hamnar någonstans i en livscykel eller hos folk som inte vet vad det är, och då ska de gärna vara hållbara och säkra. Det jag gillar med vårt hållbarhetstänk är att det är praktiskt rotat, man kan hantera grejerna lite slarvigt och det är ändå okej för miljön.

Till skillnad från vanliga batterier är Lignas batteri så miljövänligt att det skulle kunna slängas i vilken återvinning som helst.

Vad händer i framtiden och finns det några utmaningar?

Här och nu är Ligna fokuserade på att få i gång en automatiserad massproduktion av mindre batterier till sensorer och andra applikationer som behöver förhållandevis små mängder energi. I framtiden hoppas dock Peter på tillverkning av storskaliga batterier som kan mellanlagra energi, exempelvis åt fastigheter med solceller på taket. En stor utmaning ligger då i att resa kapital i den mängd som behövs för att komma i gång med produktion.

– Stegeffekten är stor. Vi måste visa att det fungerar och producera för att överhuvudtaget få in rätt kapital. Men kanske kan vi lyckas skapa tillräckligt mycket intresse för vårt träbatteri så att de storskaliga lösningarna får en chans.

En sak är dock säker: Ligna är här för att stanna.

– Vi vill inte bara ta fram en hållbar batterilösning, utan vi vill även att den ska produceras i Sverige och i Norrköping. Vi vill göra något både för jordklotet och för platsen vi känner för.

Vad hoppas du att HOPE ska bidra med i er resa framåt?

– Bra lokaler för ett bolag i uppskalningsskede. Det är också viktigt att samla kompetenser kring trycktekniken och materialen som vi lever på. Kanske kan vi ta fram systemlösningar tillsammans, och på så sätt boosta vår egen komponent med ett systemperspektiv. Tillsammans kommer vi också att skapa intresse för området, och sprida risker. Ett och annat bolag kommer att lyckas och ett och annat kommer att misslyckas, då tar man risken ihop. Om man satsar på området tryckt elektronik så har man ett hem genom HOPE.

 

Nyfiken på HOPE? Läs mer här.

Jessica Sandin

Jessica Sandin, Norrköping Science Park

Relaterat