Möt Sveriges största forskargrupp inom logistik – bakom kulisserna på KTS (del 1)

”Storheten med KTS är bredden,” säger Anna Fredriksson. Hon är professor vid KTS och proprefekt på Institutionen för teknik och naturvetenskap. Vi sitter i ett Teams-möte för att planera en kommande intervju om avdelningens verksamhet, men det står snabbt klart att en intervju inte kommer att räcka. Idén om en reportageserie föds och i denna första del möter vi Anna och avdelningschef Tobias Andersson Granberg för att få en övergripande inblick i KTS och om resan till att bli Sveriges största forskargrupp inom logistik.

”Vi sysslar med flöden”

Det är en av vårens hittills varmaste dagar när vi beger oss mot ett konferensrum på Campus Norrköping för att träffa Anna och Tobias. Tobias anländer nästan samtidigt. Från åttonde våningen är utsikten över Industrilandskapets hustak och Motala ström lika välbekant som slående. Trots att Tobias har varit på Campus sedan 1999 stannar även han upp för att ta in utsikten och konstaterar, någonstans mellan skämt och allvar, att rummet kanske borde användas oftare. Strax därpå ansluter Anna. Vårvärmen har även letat sig in i konferensrummet, fönstret öppnas, och samtalet kan börja.

Vi tar avstamp i det mest grundläggande: Vad innebär det att forska inom logistik, och vad betyder det just på KTS?

”Forskningsmässigt sysslar KTS med transport, trafik, logistik och samhällsbyggnad i ett brett perspektiv,” börjar Tobias.

När avdelningen bildades i slutet av 1990-talet låg fokus på att knyta ihop transporttrafik med telekommunikation, något som då var nytt och ganska oprövat. Man såg tidigt potentialen i att kombinera fysiska transporter med informationsflöden, och den grundtanken har man hållit fast vid. Men under åren har kärnan breddats och idag ryms såväl alla transportslag som helt andra, mindre fordonsrelaterade delar av logistik och transport.

”Vi brukar säga att vi sysslar med flöden: alla möjliga former av flöden av människor, varor och data, och gärna kombinationer av dem,” fortsätter Anna.

Hon ger några exempel: patientflöden på sjukhus, hantering av gods i hamnar, eller hur människor rör sig genom en flygplats. Sådant vi sällan tänker på, men som måste fungera för att samhället ska göra det.

Spetsforskning och framtidsjobb

Idag, nästan 30 år efter starten, erbjuder KTS inte bara spetsforskning, utan också ett brett utbildningsutbud. Totalt finns sex olika program kopplade till avdelningen. Flaggskeppet är civilingenjörsprogrammet i Kommunikation, transport och samhälle, som har funnits på Campus Norrköping ända sedan starten 1997. Men idag finns fler vägar in i logistikens värld: exempelvis kandidatprogrammet Samhällets logistik, öppet även för den som inte har teknisk bakgrund, samt två internationella masterprogram med fokus på bland annat digitaliserat byggande.

”Från branschens sida är både forskningen och utbildningarna väldigt eftertraktade. Kommer man in här, är det väldigt få som inte får jobb,” berättar Anna.

Och jobben finns överallt: inom kommuner, regioner, vård, räddningstjänst, totalförsvar och på landets flygplatser. I ett samhälle som är beroende av fungerande trafik- och transportsystem behövs människor som är duktiga på att förstå, analysera och utveckla dem.

Från flygtrafik till frivilliga resurser

Tobias började på Campus som doktorand redan 1999, med fokus på planering av flygtrafik. Med tiden har hans forskningsintresse breddats och rört sig mot alltmer samhällskritisk logistik, som räddningstjänst, ambulanslogistik och, på senare tid, hur frivilliga resurser kan användas vid kriser.

”Det finns något som kallas CIP, civila insatspersoner, där räddningstjänsten utbildar frivilliga för att kunna åka på larm i närområdet. När man i Östergötland ville starta detta för några år sedan, hjälpte vi till att analysera var det skulle vara mest effektivt att börja baserat på var folk bor, var brandstationerna finns, var larm vanligtvis inträffar och annan relevant data. Med hjälp av vår analys startade man utbildningsinsatser i två samhällen,” berättar han.

Det är tydligt att han inte alls lagt forskningen på hyllan, trots att han idag har rollen som avdelningschef.

”Anledningen till att jag är avdelningschef är nog mest för att jag har varit här längst, vilket egentligen är lite pinsamt,” skrattar han. ”Man ska ju helst ut och se nya saker.”

Anna är snabb med att inflika:

”Men det är ju just därför du har överblick! Det krävs för att kunna se värdet i de många – och ibland oväntade – konstellationer vi arbetar i.”

På Tobias kontor vittnar hyllorna om många år av forskning och bland böcker och pärmar gömmer sig ett modellflygplan som minner om vart resan en gång började.

”Ett byggprojekt är som en temporär fabrik”

Anna har en bakgrund inom materialflöden och har arbetat med allt från tillverkande industri till sjukvård och livsmedel. Men under sina elva år på KTS har hon främst fokuserat på byggbranschen.

”Ett byggprojekt är som en temporär fabrik. Min forskning handlar om hur man startar upp och driver en sådan fabrik effektivt, utan att störa omgivningen. Alltmer handlar det också om cirkulära materialflöden: hur vi säkerställer att vi har rätt material tillgängligt när vi inte längre kan hämta nytt, utan måste använda resurser som redan finns i systemet.”

Ett av Annas projekt är “Störningsfri stad”, där den digitala tvillingen på Visualiseringscenter C i Norrköping har använts för att planera byggtrafik och byggområden samt förstå hur detta påverkar stadens trafik och tillgänglighet. Ett fint exempel på hur två starka forskningsmiljöer på Campus kan skapa ännu större värde tillsammans.

”Vi är bra på att identifiera nya samhällsutmaningar”

När vi frågar Tobias och Anna om de minns när deras vägar först korsades, landar de till slut i att det nog var vid en gemensam forskningsansökan inom krishantering. Men de har faktiskt inte arbetat så mycket ihop sedan dess – inte så konstigt kanske, med tanke på att KTS har över 80 projekt i gång.

”Vem vet, kanske korsas våra vägar snart igen nu när vi återigen pratar om totalförsvarets återuppbyggnad,” säger Anna och ler.

Men vad har egentligen varit nyckel till KTS stadiga tillväxt?

”Vi har varit duktiga på att attrahera forskningsmedel, samverka med omvärlden, få in nya projekt och anställa fler,” säger Tobias.

Det som särskiljer KTS, menar Anna, är också förmågan att både identifiera nästa stora fråga och kombinera kompetenser på oväntade sätt.

”Vi är bra på att identifiera nya samhällsutmaningar och skapa forskningskonstellationer som kan möta dem. Här är vår bredd en styrka.”

Forskningen är nästan alltid tillämpad: den utgår från verkliga behov. Det kan handla om förfrågningar från industrin, men också om att forskarna själva identifierar problem. Och med teknikens framfart blir utmaningarna varken färre eller enklare.

”Ny teknik skapar nya möjligheter, men också nya utmaningar,” säger Tobias. ”Elflyg och självkörande fordon, det är klart att vi måste förstå hur det ska fungera i praktiken.”

Vad väntar runt hörnet?

”Jag tror att vi kommer se en ökad efterfrågan på cirkulära materialflöden, särskilt när det gäller det som är stort och tungt,” säger Anna. ”Vi har börjat prata om textilier och elektronik, men väldigt lite om betong, stenkross och isolering, material vi är helt beroende av men som konsumenten inte ser som en hjärtefråga. Här finns det enormt mycket att göra.”

Tobias fyller i:

”Klimatfrågan är fortfarande en av våra största utmaningar. Vi kan inte fortsätta transportera människor och varor över hela världen som idag. I ett mer osäkert läge måste vi också bygga robusta system som klarar att fungera även om vi blir avskurna från omvärlden.”

Sedan spinner samtalet vidare – om framtida fred i Ukraina, om återuppbyggnad, om ofrivilligt krossad betong som cirkulär resurs och om självkörande fordon i röjningsområden.

”Det är kanske inte jätteflashiga framtidsspaningar, det är ju ofta mycket roligare att prata om drönare,” säger Tobias. ”Men de är i sammanhanget bara detaljer. De kommer hitta sin plats, men inte lösa de stora frågorna.”

Och det är precis här som KTS verkar, i de stora frågorna där teknikens möjligheter möter verklighetens utmaningar. Det är vad som driver forskningen framåt.

”Utan utmaningar från omkringliggande samhället har vi inget att göra, så sitter man på en idé eller en utmaning får man jättegärna ta kontakt med KTS,” avslutar Anna.

I nästa del riktar vi blicken mot datadriven transportanalys, trafikmodeller och telekommunikation för smarta städer – och möter fler av de forskare som är med och formar framtidens logistik på KTS.