Blogg: Nationaldagsfirande och historisk bakgrund av moderna Kina

Fredrik Larsson
15 okt 2018

Gustaf Teder, egen företagare tillika Coffice-medlem, befinner sig under några månader i Kina, ett land som han har en stark koppling till. Han har en civilingenjörsexamen i industriell ekonomi med kinesisk inriktning från Linköpings universitet, har arbetat med inköp hos ASSA ABLOY i Shanghai och arbetar nu med att koppla ihop svenska företag med Kina. För att ge oss en inblick i landet kommer Gustaf att under sin resa förse oss med egna blogginlägg och foton. Detta är det första. Trevlig läsning!

Nationaldagsfirande och historisk bakgrund av moderna Kina

Historisk bakgrund

Kina är världens folkrikaste land och en växande stormakt. För att öka förståelsen för det moderna Kina vill jag börja med att ge en historisk återblick.

Kina var i slutet av 1800-talet ett instabilt land som hade drabbats av krig och orättvisa handelsavtal påtvingade av ett antal stormakter. I början av 1900-talet hade Macau blivit portugisiskt, Hongkong brittiskt, Zhanjiang franskt, Taiwan japanskt, Qingdao tyskt, norra Manchuriet ryskt och flera städer var delvis styrda av utländska makter. Efter flera misslyckade försök att störta Qing-dynastin tvingades till slut den 6 år gamla kejsaren Puyi att abdikera, vilket markerade slutet för över 2000 år av kejsardynastier. Den 1 januari 1912 utropades Republiken Kina och i samband med detta blev även Mongoliet och Tibet självständiga. Den nybildade republikens frontfigurer var då Sun Yat-sen och Yuan Shikai.

Under första världskriget var Kina fortfarande ett svagt land och när Versaillesavtalet dessutom gav Qingdao till Japan, istället för till Kina, protesterades det vilt. I Ryssland hade nyligen kommunister tagit makten och stödet för en ny politisk inriktning växte även i Kina. Den 23 juli 1921 grundades Kinas kommunistparti i Shanghai. Inledningsvis kunde kommunisterna samexistera med det styrande nationalistpartiet (även känt som Kuomintang eller KMT) och ett flertal aktiva kommunister välkomnades in som medlemmar i nationalistpartiet. När nationalistpartiets ledare Sun Yat-sen dog, år 1925, uppstod snart interna konflikter mellan kommunister och nationalister som båda ansåg att de andra försökte radikalisera partiet för att tvinga igenom sin egen politik.

Nationalistpartiets nye ledare, Chiang Kai-shek, oroades av kommunisternas inflytande inom partiet och tog till krafttag för att få bort ledande kommunister. På grund av förföljelse under Chiang Kai-sheks ledarskap drevs kommunisterna ut på landsbygden där de gick den så kallade Långa Marschen för att samla stöd bland landets bönder. Under denna marschgenom det rurala Kina växte Mao Zedong fram som Kommunistpartiets ledare och flera andra sedermera ledande kommunister deltog också.

Propagandafoto från den “Långa Marschen”.

År 1931 invaderades nordöstra Kina av Japan vilket några år senare följdes av krig mot Japan. Kinas inbördeskrig fördröjdes av att kommunister och nationalister till slut lyckats ena sig gentemot Japan. Efter andra världskrigets slut återupptogs snart fredsförhandlingar mellan kommunister och nationalister. Trots försök till fredlig lösning var splittringen i Kina fortfarande stor och båda sidorna såg sig som militärt överlägsna.

Kinas inbördeskrig återupptogs år 1946 och efter flera tunga nederlag för nationalisterna använde de sin flotta och luftvapen för att fly över till Taiwan som återigen tillhörde Kina efter fredsuppgörelser från andra världskriget. När kommunisterna kontrollerade största delen av Kinas fastland utropade de, den 1 oktober 1949, Folkrepubliken Kina.

Nationaldagsfirande

För att hedra minnet av Folkrepubliken Kinas grundande firas landets nationaldag den 1 oktober. Vid sidan av det kinesiska nyåret är det den största nationella ledigheten där många kineser har ledigt en hel vecka, framför allt de år det sammanfaller med midhöstfestivalen. Kina firar midhöstfestivalen (中秋节)den 15 dagen av månkalenderns 8 månad, detta inträffar som tidigast den 8 september och senast den 7 oktober.

Shanghai Hongqiao tågstation under nationaldagsveckan 2017. Foto: Gustaf Teder

Till skillnad mot Sverige är det i Kina stor spridning mellan hur många semesterdagar arbetare har under ett år. Vissa har, utöver nationaldagsveckan och kinesiska nyåret, nästan inga semesterdagar alls samtidigt som andra har liknande som i Sverige. Även bland kollegor på samma kontor kan skillnaderna vara stora och ofta ökar antalet semesterdagar med antalet år i företaget.

Då det kinesiska nyåret är en familjehögtid är nationaldagsveckan snarare en semestervecka då många kineser passar på att turista. För andra asiatiska länder innebär den första veckan av oktober därmed också ett gyllene tillfälle att ta emot kinesiska turister. När nationaldagsveckan förra året sammanföll med midhöstfestivalen reste, enligt statliga nyhetsbyrån Xinhua, 705 miljoner kineser inom Kina samtidigt som 6 miljoner reste internationellt, då framför allt i turistgrupper.

Själv passade jag i år på att åka till södra Gansu-provinsen och norra Sichuan där det blandas mellan tibetanska tempel och en fantastisk natur.

Gustaf Teder

Norra Sichuan där jag firade nationaldagsveckan 2018. Foto: Gustaf Teder