Efter en rivstart med utvecklingen av en digital penna med fler och fler användare inom den kommunala hemtjänsten är Catrel, ett företag i Norrköping Science Park, nu på väg att ta ett större grepp inom området vård och omsorg. Egentligen är det bara fantasin som kan sätta stopp för hur och var den kan användas.
Bild: Anoto Group AB
Företaget Catrel har sitt kontor på Södra Grytsgatan – Industrilandskapet i Norrköping vägg i vägg med Norrköping Science Parks nya lokaler. De startade 2003 och satt då i inkubatorn, som de snabbt växte ur.
– I dag är vi 10 anställda, hälften arbetar med utveckling, resten med sälj och leverans, berättar Magnus Larsson. Om några år siktar vi på att omsätta 100 miljoner kronor.
De har på kort tid ökat antalet kunder från två till ett trettiotal kommuner med sitt IT-system Mobipen – den digitala pennan som används för att ha total uppsikt på, och därmed kvalitetssäkra, den vård som utförs inom hemtjänsten.
– För dem som till exempel har sina anhöriga på långt avstånd är det naturligtvis också en stor trygghet att kunna förvissa sig om att de har fått den tillsyn de ska ha, menar Magnus Larsson.
Hur kommer sig den snabba tillväxten?
– Vi kom igång snabbt med tekniken och vi fick, efter goda råd, snabbt de första kunderna inom vård och omsorg – vilket visade sig vara ett lyckokast.
Solna kommun var den kommun som först nappade på den enkla och geniala lösningen som Catrel levererar, Stockholm stad och Linköping finns bland dem som nu står på tur.
Vad är det Mobipen kan göra?
– Hos varje vårdtagare finns det en liten etikett innanför dörren, och den som är i tjänst trycker sin digitala penna mot den när besöket börjar och när det avslutas, berättar Magnus Larsson. Sedan finns det en pärm med blanketter hos varje vårdtagare där personalen kryssar i vad som har gjorts och även kan göra anteckningar, fortsätter han.
Informationen lagras i pennan och tillbaka på kontoret tankar hemvårdaren över alla uppgifter i en dator. Det gör att alla rapporter finns på två ställen – både hemma hos vårdtagaren och hos arbetsgivaren.
– Det som är bra för användarna är att vår lösning är anpassad efter hur människor faktiskt arbetar med papper och penna, de behöver inte lära sig något nytt. Våra kunder är nöjda eftersom de, förutom fullständig kontroll av vad som har utförts hos vem, av vem och när så innebär det här stora besparingar – och det är ju viktigt inom en sektor som är både stor och kostsam för samhället, menar Magnus Larsson.
Och vilket är nästa steg?
– Förutom att fortsätta och bearbeta den svenska marknaden är vi nu också på väg ut till nya länder. Vi börjar i Norge, men ser naturligtvis en stor potential att även komma ut på världsmarknaden när det gäller hemtjänsten, berättar Magnus.
Något annat spännande är forskningsprojektet med arbetsnamnet PallPen. Fyra organisationer i tre landsting finns med i projektet som är finansierat av Vinnova och Catrel är ett av tre företag som ingår. Det här handlar om palliativ vård (vård i livets slutskede) i hemmet där patienter med hjälp av PallPen, som utvecklats av Catrel, på ett enkelt sätt ska kunna kommunicera med sjukvården.
– Med hjälp av en digital penna rapporterar patienterna in en skattning av sina symtom morgon och eftermiddag och de kan också lämna olika meddelanden, till exempel om de behövt ta en extrados av smärtstillande läkemedel, berättar projektledaren Leil Lind, forskare vid Institutionen för medicinsk teknik vid Linköpings universitet och Santa Anna IT Research Institute. Detta är viktig upplysning för att kunna ställa in medicineringen på rätt nivå. Informationen skickas in i systemet via en mobiltelefon som är kopplad till pennan. Har symtomen förändrats på sådant sätt att patienten behöver kontakt så skickas det automatiskt ett sms till den ambulerande vårdpersonalen.
– Tidigare studier visar att många patienter känner större trygghet och att sjukvården känns mer personlig på det här sättet, påpekar Leili Lind.
Möjlighet till genomgripande förändring av vården
Även Christian Hansson, överläkare i palliativ vård på medicinkliniken i Katrineholm är positiv och ser att den digitala pennan kan innebära mycket stora och positiva förbättringar även inom andra delar av vården – och att det bara är fantasin som sätter stopp för hur den kan användas i vården.
– I Sverige finns ett stort antal så kallade vårdprogram för till exempel hjärtsvikt, astma, blodtryck och diabetes. I dag sker en screening av dessa vårdtagare som både är kostsam och har vissa brister. Med penntekniken skulle vården kunna optimera dessa program berättar Christian Hansson och fortsätter:
– Ta till exempel diabetesvården. I dag kommer patienten in med resultat av sina blodsockervärden i en dagbok som sträcker sig över flera veckor och först vid besök på mottagningen blir medicineringen korrigerad. Med pennteknikens hjälp kan patienten i stället få snabb återkoppling och diabetessköterskan kan ringa upp och ändra på dosen – och slipper dessutom att ta sig iväg för att få hjälp. Förutom värdet för patientens välbefinnande kan vårdcentraler och medicinmottagningar på det här sättet fokusera på sin verksamhet och arbeta mer effektivt. Något som förmodligen sparar mycket pengar.
Catrels förhoppning om kraftigt ökad omsättning i framtiden framstår som fullt rimlig.
– Ett problem som har beskrivits för mig är att det inom vården kan vara så att tio riskpatienter, av någon kategori där man kan bli sämre utan att känna av det, kallas in för att hitta en patient. Med vårt verktyg där behandlande läkare kan få in resultatkurvor via sms kan man alltså spara läkartid för nio patienter, avslutar Magnus Larsson.
KARIN CHRISTOFFERSSON